Den anonyma jungfrun

Idag har vi haft städdag med efterföljande gemensam lunch i vårt radhusområde. Jag ägnade mig åt att snygga upp lekplatsen och sen att klippa lite buskar som behövde ansas. Det är alltid trevligt att träffa grannarna, det vill säga dom grannar som är intresserade av att vi får det rent och snyggt i området. Tänk, det finns en kvinna som  aldrig har deltagit på en enda städdag under 25 år, jo förresten ett par gånger och det är då hon måste vara med och anordna det hela. Jag fattar inte att hon tycker att det är rimligt att vi andra ska städa medan hon alltid åker bort i lagom tid innan vi börjar. Ett antal gånger har hon skyllt på att någon i släkten fyller jämnt. Jag skulle i ställer vilja påstå att hennes släkt fyller jämt.

Efter trädgårdsarbetet gick vi in och vilade ett tag och sen var det dags att ta en promenad för att bättra på dagens steg. Vi tog kyrkogårdsturen och när vi kom i slutet av promenadvägen vällde det helt plötsligt upp svart rök en bit bort över skogen. Vi blev både nyfikna och lite oroade över vad det kunde vara så vi vände om och gick åt det hållet. Under tiden vi gick hörde vi också tjutande sirener. Sambon gick lite snabbare så han kom i närheten och kunde konstatera att det var en brand i ett uthus på en gård men brandkåren var redan där så allt var under kontroll.

Terrängen var lite oländig så jag tog det lite lugnare och tack vare det så hittade jag, ja tro det eller ej.......murklor. Det var en riktig överraskning för mig för såna har jag inte sett på många år. Jag tittade runt, om jag skulle hitta fler men det gjorde jag inte så jag lät även dessa stå kvar. Det är ju så omständigt med förvällningen och så blir man ändå orolig att giftet inte är borta men vem vet, jag kanske går tillbaka en annan dag och plockar dom.


Inte de bästa bilderna (tagna med mobilkamera) men med lite god vilja kan man skönja både murklor, blåsippor och vitsippor. Nu är det vår!